Elin Svahn. Foto: privat
Elin Svahn. Foto: privat

Elin, hur känns det? Du är den första som disputerar i översättningsvetenskap i Sverige.

– För mig personligen känns det så klart roligt och skönt att äntligen vara färdig. Sen är det ju som sagt också en stor dag för översättningsvetenskapen i Sverige och för akademiseringen av översättningsvetenskapen som akademisk disciplin. Jag minns när jag studerade på masterprogrammet i översättningsvetenskap på TÖI (2009–2011) och lärarna pratade om att det eventuellt skulle komma en forskarutbildning någon gång. Det känns jätteroligt att få vara en del av det!

– Samtidigt får man inte glömma att det redan finns mycket översättningsvetenskaplig forskning som har bedrivits inom andra ämnen, inte minst inom olika språkämnen.

Vad handlar din avhandling om och hur kan den komma till användning inom området översättning?

– Jag arbetar med översättningssociologi och har skrivit en avhandling som handlar om översättare i en svensk kontext. Jag har tre delstudier:

  1. en enkätundersökning med verksamma översättare som undersöker översättaryrket som helhet (dvs. olika sorters översättare) i Sverige idag
  2. en longitudinell fokusgruppstudie med översättarstudenter som undersöker hur de socialiseras in i översättaryrket
  3. och slutligen en intervjustudie med fem översättare som har deltagit i någon av de två första delstudierna.

– Genom att undersöka vad jag kallar extratextuellt översättarskap – översättarens sociala roll – utifrån olika perspektiv och med olika metoder går det att få en fullödigare bild av en yrkesgrupp som producerar texter som de flesta i Sverige kommer i kontakt med dagligen. Jag hoppas att avhandlingen kan leda till ett ökat fokus på översättare och till mer översättningssociologisk forskning om översättare.

Vad ska du göra framöver efter disputationen?

– Jag ska undervisa och handleda på TÖI under våren. Jag har också fått ett forskningsstipendium från Birgit och Gad Rausings stiftelse för humanistisk forskning för att ägna mig åt ett nytt forskningsprojekt kommande år. Det heter ”Non-retranslations in 20th Century Sweden” och handlar om så kallade ”non-retranslation” (jag hoppas komma på ett bättre namn vad det lider), dvs. böcker som har getts ut i många utgåvor men som inte har nyöversatts. Ett exempel är Bonjour tristesse av Françoise Sagan som i Lily Vallquists översättning utkom i åtta utgåvor mellan 1955 och 2012. En delstudie handlar om just Bonjour tristesse.

– Under våren kommer också en antologi med namnet Översättningsvetenskap i praktiken. Om översättningar, översättare och översättandeMorfem förlag som Lova Meister och jag har redigerat. Den är ett resultat av det första konferensen som Svenskt nätverk för översättningsvetenskap (SNÖ), ett nätverk för yngre översättningsvetare, arrangerade på TÖI 2016. Jag hoppas också på att kunna översätta lite mer.

________________

Disputationen var den 28 februari 2020. Elin Svahn är nu filosofie doktor i översättningsvetenskap.