Det är bara ett par år sedan som sångöversättning började framstå som ett eget område inom översättningsvetenskapen – trots att musik och sång väl funnits som mänsklig företeelse innan det fanns olika språk. Översatta sångtexter fortsätter att behövas trots att de flesta numera föredrar att sjunga opera på italienska och poplåtar på engelska. Ett litet antal böcker har utkommit som fokuserar på just detta ämne.

Jag har ägnat mig särskilt åt svensk musikalöversättning och schlageröversättning. I mitt föredrag gör jag en överblick över olika sätt att angripa sånger: ur översättningsperspektiv, som litteraturhistoriskt fenomen och som utforskning av ett praktiskt hantverk. Kan det vara så att det alltid är minst 10 % i en sångbar översättning som får ett avvikande innehåll? Skulle det behövas nya termer, som poängtransponering och enstaka ord-bygge, för att diskutera vissa former av sångimport? Är den enklaste analysen av sångbarhet att beskriva det som en prosodisk anpassning och melopoetisk versform i kombination med musiksemantisk medvetenhet? Alla vet att den svenska översättningen av sången Raindrops keep fallin’ on my head heter Regnet det bara öser ner. Den uppfyller sångbarhetskraven, men jämför man Burt Bacharachs originalversion med Siw Malmkvists svensktoppshitt ser man att det egentligen bara är några enstaka ord som är lika.