Elisabeth Geiger Poignant. Foto: Pia Nordin
Elisabeth Geiger Poignant. Foto: Pia Nordin

Varje enskild åhörare vid flerspråkiga författarsamtal använder sina individuella språkliga resurser för att förstå budskapet, såväl direkt som genom tolkens förmedling. Därför kan lyssnarreaktionerna som strömmar emot aktörerna på scen variera i tydlighet och komma med viss fördröjning, vilket i sin tur kan ha betydelse för talarna, inte minst för tolken.

Genom att närmare titta på en sekvens som består av moderatorns fråga, författarens långa, narrativa svar och tolkens återgivning, vill jag, utifrån resultat med tre test-lyssnare och stegvist anpassade transkriptioner belysa etapper i den successivt framväxande förståelsen av författarens tal, samt hur tolkningen är en del av och fullbordar denna process hos publiken, snarare än att behöva åstadkomma den från grunden. Av särskilt intresse är hur det multimodala uttrycket i författarens yttranden (rörelse-, blick- och intonationsmönster) kan bidra till att bygga upp en förförståelse samt berika preliminär sådan till att bli tillräcklig förståelse som resulterar i en klar respons som materialet visar.

Med utgångspunkt i samtals- och interaktionsforskning (t ex Streeck et al 2011; Mondada 2016) har analysredskap hämtats ur gest-forskningen (Kendon 2004), medan begrepp kring talakter och propositionellt innehåll lånats från pragmatiken (Levinson 1983; 2000).

Det filmade materialet är från ett samtal mellan SVTs Ann-Marie Rauer och den italienska författarinnan Silvia Avallone år 2015 på Internationell författarscen i Malmö, tolkat till svenska av Viveka Holm.