Cecilia Alvstad. Foto från hf.uio.no
Cecilia Alvstad. Foto från hf.uio.no

Aktörer som är involverade i översättningars produktion och reception (exempelvis författare, förläggare, granskare, översättare och kritiker) ställs inför en rad etiska överväganden som kan gälla både själva texten och andra aktörer. Jag kommer resonera kring etiska frågeställningar som aktualiseras både i förhållande till källkultur och målkultur. I analysen fokuserar jag på den
litterära texten, bokens formgivning och receptionen i dagspress.

När det gäller källkulturen kommer jag diskutera utomeuropeisk skönlitteratur översatt i Skandinavien. Det är vanligt att bokomslag och recensioner lyfter fram varifrån författaren kommer och i vilket land boken utspelar sig. Böckerna görs därmed relevanta främst genom sitt ursprung, medan frågor som har med stil, litterärt nyskapande och estetik inte får ta plats. Jag kommer först ge några exempel på hur detta kan se ut, för att därefter vända uppmärksamheten mot den litterära texten och presentera en undersökning i vilken syftet har varit att se om plats prioriteras på bekostnad av litterära stildrag även när det gäller den litterära texten. Jag kommer att visa att såväl neologismer och lexikala tomrum förändras i tre översättningar av den mexikanska författaren Yuri Herreras (2009) roman Señales que precederán al fin del mundo. Förändringen av dessa stildrag för med sig att även två av bokens tematiskt bärande element, migration och mångspråkighet, förändras. Som ett resultat av hur översättarna behandlar litterära stildrag framträder också den plats som översättningarnas handling utspelar sig på, som mer identifierbar med Mexiko och USA och därmed som mindre allmängiltig.

När det gäller målkulturen koncentrerar jag mig på barnlitteratur. I såväl totalitära som demokratiska samhällen är det vanligt att element med koppling till religion, våld och sexualitet förändras i översättningar för barn. Ett exempel är den svenska översättningen av bilderboken Sesam Sesam (Gro Dahle och Kaia Dahle Nyhus, 2017). Boken handlar om några barn som ser pornografi och om barnens mammas reaktion på detta. Reaktionen förändras i den svenska översättningen och anpassas därmed för svenska läsare.

Föredraget avslutas med en mer generell diskussion om etik och skönlitterär översättning med fokus på de ibland motstridiga ansvar översättningsaktörer kan ha gentemot källtexten, källkulturen, författaren, översättningens läsare, tidigare översättare och egna värderingar.