Skrivtolkning är tolkning från tal till text för framför allt vuxendöva med inga eller begränsade kunskaper i teckenspråk för vardagsbruk. Det kan gälla föreläsningar och läkarbesök osv. En skrivtolk skriver ner vad som sägs och brukaren kan se det på en skärm. Skrivtolken använder då antingen ett vanligt s.k. qwerty-tangentbord eller en velotype/veyboard.

qwerty-tangentbord Foto: Mauro Rodrigues, MostPhotos
Ett vanligt s.k. qwerty-tangentbord. Foto: Mauro Rodrigues, MostPhotos
 

Kortare tid för att lära sig specialtangentbord ger fler skrivtolkar

Idag är resurserna begränsade. Det finns ganska få personer med nödvändig kompetens på qwerty-tangentbord och velotype/veyboard och de senare tar oftast minst ett år att lära sig. Att använda ett tangentbord handlar inte bara om att behärska tangenterna och skriva snabbt, utan om att omforma muntliga yttranden – som kan innehålla felstarter och många upprepningar – till en läsbar text. Skrivtolken lägger även till interpunktion och anger talare m.m.

I projektet tar man fram ett system med mjukvara för taligenkänning som gör att skrivtolken kan återtala, dvs. diktera det talaren precis sagt. Mjukvaran transkriberar sedan det återtalade till text som brukaren kan se på en skärm.

Om systemet sedan fungerar blir inlärningsperioden mycket kortare och fler kan utbildas till skrivtolkar. Med fler skrivtolkar ökar volymen på skrivtolkning framför allt för vuxendöva, så att de kan bli mer delaktiga i samhället. Den primära målgruppen är universitetsstudenter, men i förlängningen även brukare i många andra sammanhang. Projektet ska även säkerställa att kvaliteten inte sänks jämfört med den nuvarande tangentbordsbaserade processen.

Ulf Norberg och Jan Pedersen
Ulf Norberg och Jan Pedersen, TÖI. Foto: Zi Segersand och Krzysztof Gurszyński

Forskare, systemutvecklare, tolkar och brukare i projektet

Projektledare är Jens Edlund, KTH, projektdeltagare är Ulf Norberg, TÖI, Jan Pedersen, TÖI, Tord Rådahl, Sektionen för utbildningstolkning och initiativtagare till projektet, Thomas Westin, DSV samt systemutvecklare, skrivtolkar, teckenspråkstolkar och brukare.

Steg 1 håller på fram till 15 december 2018. Om projektet går vidare till steg 2, beviljas 3 miljoner kronor som ska användas inom 20 månader.

PTS:s innovationstävling möjliggjorde projektet

Projektet är möjligt tack vare en innovationstävling av Post- och telestyrelsens (PTS) med temat ”Konverserande gränssnitt för alla” Det syftar till att hitta och bidra till att utveckla innovativa lösningar som baseras på talteknologi och som stöttar kommunikation mellan människor. Tjänsterna ska passa alla, även personer med funktionsnedsättning, och de ska bidra till en bättre vardag för personer som bor eller verkar i Sverige och som använder svenska som språk.

PTS och experternas bedömningar utgörs av en sammanvägning av ett flertal faktorer, exempelvis om den idé som beskrivs är innovativ, att sökanden kan visa på ett behov och att sökandens förslag är en lösning på detta, att tillgänglighetsperspektivet är tillräckligt starkt samt att lösningen kan främja den svenska talteknologimarknaden och få fram fler svenska lösningar, framförallt med hjälp av taligenkänning och/eller talsyntes.

Text: Pia Nordin, Jan Pedersen, Ulf Norberg samt från PTS beslut av Sara Andersson.

Högre seminarium (TÖI) 17 okt. 2018: Say it again, Sam: nyskapande skrivtolkning för döva studenter