Barn och tolkning

Elisabet Tiselius

Barn både använder tolk och agerar som tolk (språklig mellanhand eller ”child language broker”) i olika sammanhang. Frågor som är centrala på det här området handlar om vilka barn som agerar tolk, i vilka situationer som barn tolkar, hur barn förstår tolkning och hur tolkning påverkar barn. Inom området används kvalitativa metoder med instrument som intervjuer, enkäter och fältobservationer.

Kognitiva aspekter av översättning

Ulf Norberg

Inom området studeras översättningsprocessen med en mängd empiriska metoder, för att ge ytterligare inblick i hur vägen från käll- till måltext ser ut i olika översättningssituationer. På TÖI fokuserar forskningen både på de kognitiva processernas utseende vid olika avgränsade översättningsproblem, och kognitiva processers förändring vid uppbyggandet av översättarkompetens.

Kognitiva aspekter av tolkning

Elisabet Tiselius

Tolken använder sig av olika kognitiva verktyg för att producera sin tolkning. Området undersöker tolkningsprocessen och de strategier, metoder eller tekniker som tolken använder och också hur de utvecklas över tid. Centrala begrepp inom området är tolkkompetens och expertkunnande. Metoderna är både kvalitativa och kvantitativa och omfattar intervjuer, experimentella studier och enkäter.

Medieöversättning

Jan Pedersen

Medieöversättning inkluderar främst forskning om undertextning, dubbning och voice-over, men även andra former av audiovisuell översättning och även medietillgänglighet, som t.ex. syntolkning för synskadade. På TÖI fokuserar vi framför allt på forskning om mellanspråklig undertextning och aktuella projekt berör hur översättningsproblem som kulturella referenser och metaforer hanteras i undertextad polysemiotisk text.

Simulering av tolkade samtal

Magnus Dahnberg

Simuleringar som efterliknar situationer där tolkade samtal förekommer är vanliga för att öva eller testa tolkar och tolkanvändare. Det kan gälla allt från drillövningar i språklabbsmiljö med inspelade repliker till längre rollspelsscenarier med deltagare från sjukvård eller rättsväsende där tolkarna övas i realistiska situationer eller prövas för auktorisation. Forskningen på TÖI om simulering av tolkade samtal fokuserar i dag på hur rollspel och andra simuleringar konstrueras och undersöker bland annat vad som kan övas och testas med olika typer av rollspel.

Skrivtolkning

Ulf Norberg

Denna tolkningsmetod är hittills tämligen outforskad varför studierna ännu ofta har en mer explorativ inriktning. På TÖI studeras dels den skrivtolkade textens kännetecken men även karakteristika för skrivtolkningens verksamhetsfält fokuseras.
Ulf Norberg

Tolkmedierade samtal i smärtrehabilitering

Helena Bani-Shoraka

Långvarig smärta är ett ökande hälsoproblem och drabbar cirka 20 % av befolkningen i Europa. Förutom nedsatt funktion och begränsningar i aktivitet för individen leder dessa problem ofta till stora samhällsekonomiska kostnader. Internationella studier har visat att invandrade minoriteter med sämre integration och kunskap om det nya samhället har sämre möjligheter än de som har goda kunskaper när det gäller att få adekvat behandling för sin smärtproblematik. Det överensstämmer med den bild som rapporterats från Nationellt register över smärtrehabilitering (NRS), ett svenskt kvalitetsregister för specialistvård. Erfarenheterna visar att vården inte är jämlik och att många patienter med språksvårigheter inte kommer i fråga för smärtrehabiliteringsprogram pga. bristande kommunikation.

Syftet med detta delprojekt är att öka kunskapen om rehabiliteringsprocessen mellan patient och personal, när kommunikationen behöver ske med hjälp av tolk.

Tolkmedierad interaktion inom juridik, vård, skola, diplomati, journalistik, etc.

Cecilia Wadensjö

Forskning om tolk-medierad interaktion tar fasta på kommunikativa praktiker och samspel, som involverar individer som samtalar/tecknar på olika språk med hjälp av tolkar – alltifrån specialutbildade personer till individer, t.ex. barn, som spontant bidrar med språklig assistans (ad-hoc-tolkning). Tolk-medierad interaktion kan utforskas som situerad, genrespecifik, kommunikativ praktik, med tillämpning av t.ex. samtalsanalys, multimodal analys och narrativ analys.

Tolkutbildning

Cecilia Wadensjö

Forskning om tolkutbildning kan handla om undervisningsmetoder (i klassrum, nätbaserade, o.s.v), metoder för att testa lämplighet (inträdesprov) och metoder för att testa kvalitet (delprov/slutprov/auktorisation). Bland studierna om tolkutbildning finns även studier om tolklärarutbildning samt studier om utbildning av avnämare, alltså professioner som använder sig av tolktjänster.

Översättningssociologi

Cecilia Alvstad | Yvonne Lindqvist

Översättningssociologi är ett samlande namn för forskning som studerar översättningarnas, översättarnas och översättandets sociologi. Deskriptivitet är centralt för denna typ av forskning. Inom fältet studeras t ex översättningar som produkter på en internationell marknad (exv. översättningsflöden inom världslitteraturen) översättarnas status och arbetsvillkor (exv. yrkets professionalisering) samt översättningshandlingens olika faser, praktiker och normer synkront och diakront. Inom översättningssociologin studeras också interaktionen mellan översättare och mellan de olika agenterna på fältet t ex mellan översättare, redaktörer och granskare.

Översättning som textpraktik

Cecilia Alvstad | Mats Larsson

Undersökningar av hur översatta litterära texter präglas av sin samtids språkliga och kulturella normer ger en inblick i de principer, metoder och strategier som översättarna medvetet eller omedvetet följer. På TÖI intresserar vi oss också för särdrag i hur olika genrer översätts t ex skönlitteratur, barnlitteratur och reseskildringar.