Helena Bani Shoraka
Helena Bani Shoraka

Bedömningssamtal sker i många olika institutionella sammanhang och kan ha olika betydelser beroende på om det förekommer inom skolan, socialtjänsten, högre utbildning eller t.ex. i samband med neuropsykiatriska utredningar. Det som förenar dem är att de bidrar till underlag för beslutsfattande och att beslutet med största sannolikhet spelar stor roll för den enskilde parten i sammanhanget.

Jag kommer under mitt seminarium att fokusera på bedömningsarbetet som sker inför ett eventuellt inträde till ett smärtrehabiliteringsprogram. Gemensamt för de patienter som genomgår bedömningen är att de alla beskrivs vara ”i behov av språktolk”. Bedömningen genomförs av delar av det smärtteam som träffar den remitterade patienten i processens initiala skede. Vad innebär det att bedömningsarbetet fortlöpande sker via tolkmedierade samtal? Jag har försökt sortera bland de utmaningar som teammedlemmar har gett uttryck för samt utmaningar som jag själv har observerat. De preliminära resultat som jag presenterar kommer från såväl observationer och intervjuer som ljudupptagningar av autentiska bedömningssamtal.

Materialet som ligger till grund för min analys kommer från projektet ”Tolkmedierade samtal inom smärtrehabiliteringen”, ett delprojekt inom ramen för projektet Multimodal smärtrehabilitering för patienter med långvarig smärta och med behov av språktolk (2015–2018).