Elisabet Tiselius, Foto: Eva Dalin
Elisabet Tiselius, Foto: Eva Dalin

Projektdeltagare

Birgitta Englund Dimitrova

Elisabet Tiselius

Finansiär

Vetenskapsrådet

Projektperiod

2017–2020

 

 

 

Birgitta Englund Dimitrova. Foto: Eva Dalin
Birgitta Englund Dimitrova. Foto: Eva Dalin

Om dialogtolkning

Kontakttolken översätter dialoger

Kontakttolken översätter i muntlig form dialoger mellan två eller flera parter, och alternerar mellan de båda språken; denna typ av tolkning kallas ofta dialogtolkning. Exempel på dialogtolkning sträcker sig ifrån politiska eller militära överläggningar, via polisförhör och läkarbesök till teckenspråkens tolkning på körskolan. Det är den allra vanligaste typen av tolkningen i de de flesta länder. I Sverige idag finns inte bara ett ökat behov av tolkning utan också ett ökat behov av kunskap om tolkning.

Kontakttolken har en viktig funktion i interaktionen

Inflytelserika svenska och internationella studier om dialogtolkning med fokus på interaktionen (t.ex. Wadensjö 1998, Hale 2004 eller Gavioli och Baraldi 2011) har visat att tolken inte bara är av betydelse för att överbrygga språkbarriären utan också har en viktig funktion i interaktionen. De underliggande kognitiva processerna i denna mycket komplexa kommunikation och interaktion har däremot inte varit föremål för forskares intresse.

Arbetsminnets funktion och avancerade kognitiva processer

Tolken som översätter en dialog muntligt skiljer sig från simultantolken genom att under yttrandena som översätts (under mycket korta tidsramar) måste tolken samtidigt monitorera sin egen produktion och också kontrollera och monitorera övriga deltagares interaktion. Man kan därför anta att den kognitiva ansträngningen ser något annorlunda ut i dialogtolkning än i simultantolkning, men att den inte är mindre komplex. Genom att undersöka detta kan man bidra både till kunskapen om processerna i interaktion men också till ytterligare kunskap om arbetsminnets funktion i dessa avancerade kognitiva processer.

Projektets syfte

Kontakttolkens kognitiva resurser

Syftet med detta projekt är att lägga grunden för ett studium inom detta helt obeforskade område. Forskningsfrågorna avser kontakttolkens kognitiva resurser, mer specifikt, monitoreringsfunktionerna, jämfört med andra typer av tolkning, t.ex. simultan konferenstolkning, och vilka strategier som används för att hantera kognitiv belastning. Forskarna i detta projekt har lång erfarenhet av både kvalitativa och kvantiativa studier och har tidigare undersökt kognitiva processer inom simultantolkning och översättning.

En modell för de kognitiva processerna i dialogtolkning

Projektet avser att föreslå en modell för de kognitiva processerna i dialogtolkning som både bygger på forskning om processerna i andra typer av tolkning och de kompetenser som kan antas vara specifika för tolkning av dialoger. Vidare, avser vi testa modellen empiriskt genom kvalitativ och kvantitativ metod: rollspel (som delvis bygger på manus) med retrospektiva intervjuer och psykologiska test för att mäta arbetsminnets centrala exekutiva funktioner. Som deltagare rekryteras yrkestolkar och tolkstuderande. Projektets resultat kommer att ge en bättre förståelse av en kognitivt synnerligen krävande yrkespraktik och kommer också att ha viktiga implikationer för framtida utveckling av tolkutbildning.

Detta är viktigt idag inte minst med tanke på stora demografiska förändringar och i ett samhälle där behovet av välutbildade och erfarna tolkar är avgörande både ur ett rättssäkert och patientsäkert perspektiv.

Publikationer

Englund Dimitrova, Birgitta & Tiselius, Elisabet. Cognitive aspects of community interpreting. Toward a process model. I: Reembedding Translation Process Research / [ed] Ricardo Muñoz Martín, Amsterdam: John Benjamins Publishing Company, 2016, 195–214 s.